Välkommen till Alnängarnas Koloniförening
Koloniområdet grundades år 1911 på mark som tillhörde SJ:s Centrala Verkstäder (CV). Troligen var detta område avsett för framtida expansion. Anställda hos SJ fick här disponera kolonilotter. Idag har området omkring 300 medlemmar, och området är inte längre begränsat för SJ-anställda.

Alnängarna har fått sitt namn av stormansgården Ana eller Alna, som låg söder om Svartån, men som hade stora markområden även norr om ån. Gården nämndes första gången i ett brev av jarlen Birger Brosa omkring år 1170. I detta brev tilldelades nunnorna i Riseberga kloster hälften av Alnas fiskefångst. 1284 ägdes Alna av riddaren Rörik Algotsson. Egendomen testamenterades år 1322 i sin helhet till Riseberga kloster. År 1552 anges Alna, för sista gången, som ödegård. Egendomen hade då indragits till Kronan i och med reformationen. Själva gården antas ha legat i nuvarande Stadsparkens östra del. Den låg därmed inom Ånsta socken. Gården Alna kan ha fått sitt namn av ett ånamn Alna. Det kan ha varit Svartåns nedre lopp som har hetat så.
Alnängen skrevs Alnahagen år 1562, och under sitt nuvarande namn 1695. Det kom i Örebro stads besittning genom en inkorporeringar från Längbro landskommun. En första inkorporering ägde rum 1875, varid Södra Alnängarna, omfattande området söder om Grev Rosengatan, inklusive Choisie, tillfördes Örebro. En andra inkorporering ägde rum 1896, då området norr om Grev Rosengatan gick till Örebro.
Alnängarna var centrum för två stora utställningar och lantbruksmöten i Örebro på slutet av 1800-talet – Örebroutställningen 1883 och Örebroutställningen 1899.